SHLstatistik Sök lag eller spelare
Målvakter

Räddningsprocent och GAA: vad säger siffrorna egentligen?

Räddningsprocent och GAA mäter målvaktsspel på olika sätt och kan peka åt olika håll för samma målvakt. Så räknas de, och så ser det ut i SHL 2025/26.

Målvakt i utrustning på isen under en SHL-match

Räddningsprocent och GAA (goals against average) är de två vanligaste måtten på målvaktsspel, och de mäter inte riktigt samma sak. Räddningsprocent visar hur stor andel av skotten på mål som målvakten räddar. GAA visar hur många mål målvakten släpper in i snitt per 60 minuter. Skillnaden gör att de två måtten ibland ger olika bild av samma målvakt, och den bilden hittar du i vår målvaktsliga.

Så räknas räddningsprocent

Räddningsprocent är räddningar delat med skott på mål. Ett exempel: 100 skott på mål och 15 insläppta ger 85 räddningar, alltså 85 procent.

Vad som räknas som skott på mål är inte helt självklart. Ett skott på mål är ett skott som går i mål, eller som målvakten räddar och som annars skulle ha gått in. Stolpe och ribba räknas inte som skott på mål. Skott utanför mål som målvakten ändå tar räknas inte heller, och inte skott som en utespelare blockerar på väg mot mål. Vid straffläggning räknas bara det avgörande skottet.

Så räknas GAA

GAA är insläppta mål delat med spelade minuter, gånger 60. Ett exempel: 10 insläppta mål på 300 spelade minuter ger 2,00 i GAA.

Två saker att hålla koll på i den beräkningen. Mål i tom kasse räknas inte som insläppta för målvakten, oavsett hur matchen i övrigt gick. Det avgörande straffmålet i en straffläggning räknas däremot som ett insläppt mål för målvakten.

Varför de kan peka åt olika håll

Räddningsprocent och GAA kan ge olika bild av samma målvakt, och det beror på att GAA också beror på hur många skott laget som helhet släpper till. En målvakt i ett lag som tillåter få skott kan ha en låg GAA utan att räddningsprocenten är särskilt hög. Omvänt kan en målvakt som möter många skott ha en hög GAA trots en stark räddningsprocent, om han eller hon helt enkelt får fler tillfällen att göra fel.

Målvaktsligan i SHL grundserien 2025/26 visar ett tydligt exempel på det. Magnus Hellberg i Djurgården hade 90,37 procent i räddningsprocent, femte bäst i ligan, men en GAA på 2,72. Adam Åhman i Växjö låg strax över honom i räddningsprocent, 90,71 procent, men hade en klart lägre GAA på 2,18. De två målvakterna ligger nära varandra på det ena måttet och långt ifrån varandra på det andra, och skillnaden säger något om hur många skott respektive lag släppte till, inte nödvändigtvis om vem som spelade bäst i mål.

Toppen av målvaktsligan 2025/26

Sorterat på räddningsprocent såg toppen av grundseriens målvaktsliga ut så här:

PlaceringMålvaktLagRäddningsprocentGAA
1Tobias NormannFrölunda92,34 %1,68
2Strauss MannSkellefteå91,35 %1,93
3Lars JohanssonFrölunda90,84 %2,13
4Adam ÅhmanVäxjö90,71 %2,18
5Magnus HellbergDjurgården90,37 %2,72
6Marek LanghamerMalmö90,33 %2,75

Tobias Normann toppade räddningsprocenten i SHL grundserien 2025/26 med 92,34 procent, en GAA på 1,68 och 3 nollor, byggt på 482 räddningar av 522 skott. Strauss Mann i Skellefteå höll flest nollor i toppskiktet, 10 stycken, med en räddningsprocent på 91,35 och GAA 1,93.

Vad en nolla är, och vad den inte är

Att hålla nollan betyder att målvakten står hela matchen utan att släppa in mål. Om två målvakter delar på en match där laget håller nollan, har laget hållit nollan men ingen av målvakterna krediteras den. En målvakt som förlorar med 0–1 efter förlängning eller straffar har inte hållit nollan, eftersom det avgörande målet eller straffmålet räknas som insläppt.

Få matcher ger osäkra procenttal

Tobias Normanns 92,34 procent i räddningsprocent bygger på 24 matcher, det minsta antalet bland de sex målvakterna i toppen av grundseriens målvaktsliga 2025/26. Det går att konstatera vilket underlag ett procenttal vilar på, men det är inte samma sak som att värdera hur bra en målvakt spelat. Färre matcher betyder ett mindre underlag bakom samma procentsiffra, och det är värt att ha i minnet när man jämför målvakter med olika antal matcher i målvaktsligan.

Var du hittar siffrorna

Hela grundseriens målvaktsliga, sorterad på räddningsprocent, finns på /malvaktsliga. Vill du se hur mål och matcher fördelar sig över säsongen i stort finns det på /matcher och /perioder. Hur matcher avgörs, i ordinarie tid, förlängning eller på straffar, redovisas på /avgoranden. Vår metod för hur vi räknar och vad som ligger bakom siffrorna beskrivs på /sa-raknar-vi.

Sammanfattning

Räddningsprocent och GAA mäter målvaktsspel från olika håll: det ena som andel räddade skott, det andra som mål insläppta per 60 minuter. Ett lags försvarsspel påverkar GAA mer direkt än räddningsprocenten, vilket är en del av förklaringen till att en målvakt kan ligga högt på det ena måttet och lägre på det andra. I SHL grundserien 2025/26 toppade Tobias Normann räddningsprocenten, men på ett mindre antal matcher än flera av konkurrenterna, vilket är värt att hålla i minnet när siffrorna jämförs.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan räddningsprocent och GAA?

Räddningsprocent visar hur stor andel av skotten på mål målvakten räddar. GAA visar hur många mål målvakten släpper in per 60 minuter. Räddningsprocent tar alltså hänsyn till hur många skott laget släpper till, GAA gör det inte på samma sätt.

Räknas mål i tom kasse in i GAA?

Nej. Mål i tom kasse räknas inte som insläppta för målvakten. Det avgörande straffmålet i en straffläggning räknas däremot som ett insläppt mål.

Vem hade bäst räddningsprocent i SHL grundserien 2025/26?

Tobias Normann i Frölunda, med 92,34 procent på 24 matcher. Han spelade dock färre matcher än flera av de andra i toppen av målvaktsligan.

Kan en målvakt ha bra räddningsprocent men sämre GAA?

Ja. Magnus Hellberg i Djurgården hade 90,37 procent i räddningsprocent och en GAA på 2,72 i grundserien 2025/26, medan Adam Åhman i Växjö hade högre räddningsprocent (90,71 procent) men lägre GAA (2,18).

Källor

Läs vidare

Alla artiklar